En av de facktidningar jag medverkar i kontinuerligt är SEKO-tidningen, där jag tecknar ledaren. Fackförbundet SEKO företräder bland andra sjömän och min senaste teckning (nr 3 – 2012) berör deras arbetssituation. SEKO sjöfolk lanserade i våras kampanjen Schysta bananer för att uppmärksamma de usla arbetsvillkor majoriteten av världen sjömän har. En matros arbetar tolv timmar om dygnet, sju dagar i veckan, tio månader om året, med en månadslön på ca 7 500 k. Utan löneavtal. Utan garantier att få betalt. Med risk för att bli svartlistad (och aldrig mer få jobb till sjöss) om man påtalar säkerhetsbrister, felaktiga löneutbetalningar med mera.
När cyniska arbetsgivare står inför ett globalt smörgåsbord av billig arbetskraft går det alltid att pressa priserna lite mer på bekostnad av människa och miljö. Sjöfarten är ett exempel på detta, med mycket dålig reglering. Rederierna är väl medvetna om att missförhållanden sällan kontrolleras. Det paradoxala är att många företag ställer krav på bra arbetsvillkor där deras produkter tillverkas, men struntar i villkoren för dem som ska transportera varorna till havs. Konstigt med tanke på hur små kostnaderna för schysta arbetsvillkor skulle bli för oss konsumenter – fem öre för ett kilo bananer till exempel. Därför har SEKO sjöfolk tagit fram ett certifieringssystem för rederier som dom kallar Fair Freight. Ett kanonbra initativ för att hjälpa företag att ta socialt ansvar. Mer sånt!
Läs rapporten ”Är en mås mer värd än en matros? – om tillståndet för världens sjömän och de svenska företagens ansvar”.
Gilla SEKO sjöfolk här.
